Bland sjörövare och urgamla musslor

Häromdagen när solen sken med intensiv sensommarvärme och det var superfint väder så var mina barn och jag på Kullaberg. Vi klättrade omkring bland klipporna, besökte den mytomspunna Silvergruvan och njöt av det underbara solglittret i havet.

Vi var också inne på Kullabergs Naturum där de hade en väldigt spännande utställning om havet. Där var en hel del dyster information om plasternas dåliga påverkan på världshaven, bland annat om hur både vattendjuren och vi får i oss av skadligt nanoplast. Men vi fick också ta del av spännande info om rekordgamla musslor som finns i Sverige. Det finns musslor i vattnet runt Kullaberg som är så gamla så att de levde på Gustav Vasas tid! Coolt! 

En sak som däremot inte är så coolt är en text om Kullens fyr som berättar om en ruggig epok i Kullabergs historia. Fyren har varit i bruk sedan 1561 så den är ju ungefär jämngammal med rekordmusslorna som flyter omkring i närheten.

På den tiden, för flera hundra år sedan, så var tiderna ibland så dåliga att det knappt fanns någon mat att tillgå. Folk svalt och hungersnöden var påfallande uppe bland de karga klipporna. Vad folk faktiskt kunde göra då, beroende på svält och armod, var att de släckte ner fyren. När mörkret sänkt sig och de såg att ett vällastat fartyg var på väg, så lät de elden i fyrtornet slockna och sedan hoppades de på att fartyget skulle krossas mot klipporna så att de kunde röva bort lasten. 

Det är svårt att förstå att någon kan bli så desperat att man medvetet släcker en fyr för att låta besättningen drunkna och krossas mot klipporna. Var det kanske det enda alternativ de kunde finna för att inte behöva dö av svält? Eller var de bara helt vanliga simpla sjörövare?

Kommentera gärna: